Aldrig mer

Jag tänkter inte sluta röka någon mer gång. Det är inget roligt det här, vill helst bara försvinna, Inget är roligt det finns ingen glädje i mig. MEN om jag börjar röka igen så går jag ner i vikt och livet blir roligare. MEN igen, då måste jag ju sluta röka igen och det orkar jag inte. Så vad gör jag nu? Jo, jag låter bli att röka så klart, måste låta bli att äta så mycket, måste börja träna. MEN jag vill inte ha alla dessa måsten utan vill göra saker för att JAG vill. Tänk vad enkelt det vore om det var andra människor som sa till mig att jag måste göra si och måste göra så. Då kunde jag bli arg på dem och säga att det ska dem skita i det är mitt liv. Men nu är det inte så utan det är jag som sätter upp de höga kraven på mig själv. Som jag ser ut nu så vill jag inte visa mig ute utan helst gömma mig i en garderob och äta blää mat. Det värsta är att jag tycker att det lukar rök överallt men förmodligen är det så att jag har fått tillbaka luktsinnet (var har du varit?) så att alla lukter/dofter blir renare o klarare. Näsan har äntligen blvit ren. Jag har sagt det förr och säger det igen hadejag veta detta för 35 år sen så hade jag ALDRIG börjat röka. Nikotin är lika giftigt som heroin. Kanske skulle ha blivt heroinist o fått komma in på behandlingshem, näe nu var jag dum som en av mina vänner brukade säga. på återläsande.

Kommentarer
Postat av: Sanna

Missade det här inlägget innan.



Sötaste du.

Livet ÄR pest och ingenting är kul. Varför ska man fika för? Jag får ju inte röka. Varför ska jag ut och äta för? Jag får ju inte röka. Varför ska jag titta på tv? Jag får ju inte röka. Varför ska jag ut och promenera? Jag får ju inte röka.



Nej, jag vet. Det ÄR aptrist och ett rent helvete.

Sååå många ggr sa jag till mig själv att jag var en MYCKET roligare person innan jag slutade röka.

Men, också en person som inuti mådde sååå mycket sämre.



Du tar dig igenom det här, låt det VARA pissigt ett tag (ja, det kommer ta ett tag till men du fixar det!)för det FINNS ljusning där nånstans, det gör det.



Jag trodde aldrig i helvetet att det skulle kunna vara roligt att leva utan cigaretter. men det går. Jag är ett levande bevis på det.

Jag trivs jäkligt bra med att inte vara rökare längre.



Jag är stolt. Det kommer du också vara!



PUSS!

2010-02-15 @ 16:37:58

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0